ÅTER IGEN FUNKTIONSHINDRAD

Det sa bara plopp. Så hade mina glasögonbågar gått sönder. Det ena glaset fallit ut och ville inte på några villkors vis sättas tillbaka på sin plats. Visserligen var detta geometriskt omöjligt, då platsen för glaset hade fått en annan form. Men man kan ju alltid hoppas...

Det hjälpte inte längre att tonåringen lyckats laga datorn - jag kunde ändå inte använda den: Bokstäverna på skärmen ville liksom inte bli tillräckligt skarpa.

Så nog är det tur att glasögonen uppfanns INNAN vi utvecklade en vardag där skärmskärpa är ett måste!

(Och att det finns änglar till mammor som springer och fixar med optikern, så att tiden som synsvag och därmed terminalt funktionshindrad elimineras.)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0