TO BE ORWELL. NOT.

Om en offentlig verksamhet tar tag i sin tillgänglighet och beslutar att översätta information till andra språk:
Ska den då bara översätta till de vanligast förekommande språken? Eller ska demokratin (och rätten till exempelvis lika tillgänglighet till vård) få råda? Är verkligen en språkgrupp med 100 personer mer berättigade att få en viktig information, än en språkgrupp på 10? Är inte möjligheten att ta del något som är var mans (och kvinnas) rätt? För inte vill vi väl ha en Orwellsk djurfarm: "All animals are equal, but some are more"?

Demokrati (som ju innefattar att göra tillgängligt)  kostar. Men den lönar sig i långa loppet!

VARNING

I denna tid, där mellanrummen tycks vara något som bör utrotas, kan det vara lockande att falla för e-tjänster som ger möjligheten att, för några tior, ladda ner ett spel till mobilen. Men lockelsen kan vara en lockelse rakt i fällan:

Bakom mobiltelefontillverkarens erbjudande att ladda ner ett spel för ett par tior, kan dölja sig mobiloperatörernas trafikavgifter. Viljan till lek kan bli en allvarstyngd telefonräkning. Några tior kan enkelt förvandlas till tusenlappar.

Kanske går detta att läsa i något ytterst finstilt, så finstilt att det inte syns. Eller så är det någon man borde fatta, i detta ofattbart snabbföränderliga e-samhälle. Men detta är inte vad jAg kallar konsumentsäkerhet. Därför anser jAg att om vi nu bör fylla mellanrummen, bör utfyllnaden bestå av tydlighet:

Erbjudande om nedladdning till mobiltelefonen bör märkas med en stor varningstriangel!



DAFFODIL

Så har det varit påsk. Många är vi som fått påskägg. Själv får jag mina av påskharen, som gömt dem noga.

Arbetskompisens barn får också leta efter sina ägg. Till sin hjälp får de en lapp med en ledtråd, som leder till nästa ledtråd osv. osv. tills de slutligen hittar Ledtråden (med stort L) som leder fram till påskägget.

I år tänkte arbetskompisen vara pedagogisk. Barnen skulle liksom få andlig spis också. Så sista ledtråden skrevs på engelska och ett lexikon placerades strategiskt (läs: väl synligt) i bokhyllan i närheten av ledtråden. Arbetskamraten tänkte, i sin pedagogiska iver, att barnen inte bara skulle få lära sig ett nytt engelskt ord utan också skulle få träning i att slå upp i ett gammalt, hederligt lexikon.

Påskäggsletandet gick enligt planerna.

Så kom barnen fram till Ledtråden:
De vecklade upp lappen och läste: D-A-F-F-O-D-I-L.

De såg sig om och gick raka vägen till...

...datorn.

Innan arbetskompisen suckat färdigt över dessa, den nya tidens ungar, hade de med hjälp av google hittat påskäggen i köket bakom xxxxxxxxx (ja, vad är det nu daffodil betyder ;) - får slås upp på valfritt sätt).


ATTJO!

Titta på denna bild:


Foto: www.fotoakuten.se

Visst börjar det klia lite grann i näsan?
Och lite konstigt känns det nog i ögonen?
Och nu måste du harkla lite,
för visst var det väl en killning i svalget?
Och var är nu näsduken?
Ska du hinna ta fram den så ingen ser rinnet från näsan?

Visst hade det varit bra om du vetat om att björken var på gång?
Så att du hade hunnit köpa mediciner.
Och ta dem.

Visst skulle det vara bra med en SMS-tjänst
som varje vardag gav dig en pollenprognos?

Den tjänsten finns:
POLLENPROGNOS VIA SMS

Visst är det härligt med våren!


KÄRLEK I LEKPARKEN

Det fina vädret torde minska internet användandet. Dock är det ett verktyg att använda när man kommer hem och undrar vad det var för kryp som idkade kärlek i lekparken. Skriver in "svartröd skalbagge" på google och där är den:

 
Foto: www.fotoakuten.se

Bildtexten lyder "rödsvart skalbagge som kryper på ett berg". Ja, och?

Undrar liksom vad kan de kärlekskranska krypen vi stötte på i lekparken har för namn?

Kan ingen insektsexpert fixa en e-tjänst med sökfunktioner som lotsar rätt i insekts-stimmet?!

För;
Det är liksom så (enligt wikipedia) att av jordens 1,5 miljoner kända djurarter är 1 miljon insekter. 
Skalbaggar är den artrikaste typen av insekter (inom hela djurriket faktiskt).
OCH
Det finns drygt 350 000 skalbaggsarter....










IDROTTSVÄGRAN

Tyckte att jag var smart; Tog med den bärbara till barnens träning.

Tänkte att jag skulle passa på att hinna undan med all eftersatt mejltrafik. Har inte haft en sekund över för privat datautövande på jobbet på sistone. Kort om folk och långt om jobb. Känns som situationen varit densamma hemma; så inte många sekunder över för datautövande privat heller.

Så för att sno åt mig några datautövande sekunder satte jag mig med datorn på träningen. Konstaterade att jag hade 57 minuters batteritid kvar. Det skulle jag komma långt med. Nästa lika långt som barnen skulle hinna springa under samma  tid. Problemet uppstod när jag skulle få igång det mobila bredbandet; Idrottshallar är tydligen ingenting det tycker om.

Nu längtar jag till att utomhusträningen börjar...


RSS 2.0